Besviken...
Ja, jag är faktiskt sjukt besviken på gårdagen.
Jag hade bjudit över 30 pers, och av 15 som hade sagt att de ska komma, och 14 som stod på kanske-listan, så kom inte ens hälften...
Min födelsedagsfest som alltid har haft minst 30 gäster =/
Vill dock tacka Martin, Fredrik, Harley, Felicia, Simone, Sandra, Helena, Patrik, Sanna, Linda, Andréa, Nordis och Colin för att de kom.
Men ingen stannade särskilt länge.
Alla gästerna träffade inte ens varandra, för de som kom tidigt gick hem innan de som kom sent hade hunnit hit.
Harley hade ju Felicia (7 år) med sig, så det är ju klart att de var tvugna att åka hem och sova iofs.
Efter halv 12 var vi bara 6 stycken kvar inklusive mig.
Vi spelade Singstar, och hade egentligen rätt kul, men jag satt bara och kände mig besviken hela tiden.
Jag hade fått låna Ziges lilla dator och hans stora högtalare så vi kunde lyssna på musik via Spotify isället för CD-skivor som det brukar bli på mina fester, men det var ju bara onödigt.
Spotify användes bara pyttelite innan Singtar kom fram.
Sen när alla gick hem så följde jag med Fredrik och Andréa hem.
Adde fick låna min cykel så hon slapp gå, och jag gick hela vägen till Emmatorp.
Sen cyklade jag hem i min ensamhet...
Kommer upp bilder på Bilddagboken eller Facebook snart.
Eller på båda ställerna.
Men det blev inte helt mycket bilder...
Jag hade bjudit över 30 pers, och av 15 som hade sagt att de ska komma, och 14 som stod på kanske-listan, så kom inte ens hälften...
Min födelsedagsfest som alltid har haft minst 30 gäster =/
Vill dock tacka Martin, Fredrik, Harley, Felicia, Simone, Sandra, Helena, Patrik, Sanna, Linda, Andréa, Nordis och Colin för att de kom.
Men ingen stannade särskilt länge.
Alla gästerna träffade inte ens varandra, för de som kom tidigt gick hem innan de som kom sent hade hunnit hit.
Harley hade ju Felicia (7 år) med sig, så det är ju klart att de var tvugna att åka hem och sova iofs.
Efter halv 12 var vi bara 6 stycken kvar inklusive mig.
Vi spelade Singstar, och hade egentligen rätt kul, men jag satt bara och kände mig besviken hela tiden.
Jag hade fått låna Ziges lilla dator och hans stora högtalare så vi kunde lyssna på musik via Spotify isället för CD-skivor som det brukar bli på mina fester, men det var ju bara onödigt.
Spotify användes bara pyttelite innan Singtar kom fram.
Sen när alla gick hem så följde jag med Fredrik och Andréa hem.
Adde fick låna min cykel så hon slapp gå, och jag gick hela vägen till Emmatorp.
Sen cyklade jag hem i min ensamhet...
Kommer upp bilder på Bilddagboken eller Facebook snart.
Eller på båda ställerna.
Men det blev inte helt mycket bilder...
Ignorerad...
Jag har aldrig förstått mig på det här med att ignorera folk...
Vad blir bättre av det?
Okej, jag är en jävel på att dissa folk som jag inte känner som försöker ta kontakt med mig, för jag inte orkar lära känna dem, för jag inte ser någon mening med det.
Lär man känna folk så händer det av sig själv, inte genom att tvinga fram det.
Jag hakar inte på killar som skriver att de vill ta en fika om jag inte redan känner dem, för jag är liksom inte intresserad av att "ta en fika" eller vad de nu vill.
När jag lär känna folk så sker det oftast på fester med gemensamma vänner... inte ensamma.
Men att vi dissad av någon man har kännt länge är ta mig fan det värsta jag vet.
Jag blir så frustrerad och vet inte vad jag ska ta mig till.
Inget blir bättre av att dissa mig.
Som sagt, jag kan ta en diss av folk på samma villkor som jag dissar dem.
Men om det är en kompis som man tror ska finnas där när man vill umgås, och de bara ignorerar mig, då fan får de med mig att göra!
Vad blir bättre av det?
Okej, jag är en jävel på att dissa folk som jag inte känner som försöker ta kontakt med mig, för jag inte orkar lära känna dem, för jag inte ser någon mening med det.
Lär man känna folk så händer det av sig själv, inte genom att tvinga fram det.
Jag hakar inte på killar som skriver att de vill ta en fika om jag inte redan känner dem, för jag är liksom inte intresserad av att "ta en fika" eller vad de nu vill.
När jag lär känna folk så sker det oftast på fester med gemensamma vänner... inte ensamma.
Men att vi dissad av någon man har kännt länge är ta mig fan det värsta jag vet.
Jag blir så frustrerad och vet inte vad jag ska ta mig till.
Inget blir bättre av att dissa mig.
Som sagt, jag kan ta en diss av folk på samma villkor som jag dissar dem.
Men om det är en kompis som man tror ska finnas där när man vill umgås, och de bara ignorerar mig, då fan får de med mig att göra!